Trans-Caspian Route till handel mellan de två länderna kommer att stärkas

Transkaspiska
Transkaspiska

ZHENIS KASSYMBEK – Minister för investeringar och utveckling i Republiken Kazakstan (Nyheter: dunya.com)

I över 25 år har systerstaterna Turkiet och Kazakstan gynnats av en verkligt hjärtlig, nära och ömsesidigt givande relation som kommer att ytterligare stärka och utvecklas inom olika områden. Under dessa år, Kazakstan och Türkiye; tecknat flera avtal för att utveckla och stärka samarbetet inom områdena politik, handel och ekonomi, utbildning och kultur. I år kommer Kazakstans president Nursultan Nazarbayevs officiella besök i Turkiet, vilket markerar en viktig vändpunkt i de bilaterala förbindelserna.

Kazakstan befinner sig för närvarande i fasen av systemiska moderniseringsreformer. Det industriinnovativa utvecklingsprogrammet genomförs, transport- och logistikinfrastrukturen utvecklas aktivt. Kazakstan håller på att förvandlas till ett modernt transportnav i Eurasiens centrum. Från och med idag går 70 procent av alla landvägar mellan EU och Kina genom vår region. Denna indikator kommer bara att öka när den nya sidenvägen utvecklas.

Ruttens effektivitet kommer att öka i takt med att godstrafiken ökar.

Nyligen presenterade vi ett multimodalt transportnav, nämligen färjekomplexet Kuryk Port vid Kaspiska havet. För närvarande är detta komplex en del av ett nätverk av internationella transitkorridorer, inklusive Trans-Caspian International Transport Route (TITR).

Tillväxtpotentialen i försäljningsomsättningen i regionen Trans-Kaspiska rutten motsvarar 2020 miljarder USD från 646 miljarder USD 922, dvs 300 tusen containrar i lastkapacitet. Med den ökade godstrafiken kommer effektiviteten på sträckan att öka. Efter att byggandet av den nya järnvägslinjen Baku-Tbilisi-Kars, som ger direkt tillgång till Istanbul med tåg, slutförts, var det första tåget som nådde Mersin (Turkiet) hamn Kazakstans spannmålståg.

Den transkaspiska rutten har historiskt sett varit en fortsättning på handelsvägen på den stora sidenvägen. Som väntat kommer Kazakstan-Baku-Tbilisi-Kars att bidra till en ytterligare ökning av export-, import- och transitlasttransporter mellan Kazakstan och Turkiet, förutom land- och sjötrafiken över Svarta havet.

Å andra sidan utvecklas det bilaterala samarbetet på det civila luftfartsområdet aktivt. I år gick luftfartsmyndigheterna i Kazakstan och Turkiet med på att frekventera Aktau – Istanbul och Shymkent – ​​Istanbul. Således började flygbolagen i de två länderna att genomföra 70 flygningar per vecka på åtta internationella rutter.

Idag finns förändringar överallt, så vi försöker hänga med i tiden och anpassa vår investeringslagstiftning till verklighetens krav. 2017 blev Kazakstan medlem i OECD:s investeringskommitté, vilket indikerar att Kazakstans investeringsklimat överensstämmer med internationella krav och har högt förtroende.

Det finns 4.4 kazakisk-turkiska investeringsprojekt värda 68 miljarder dollar

De senaste åren har vi förenklat licenssystemet. Nya tillvägagångssätt antogs för att attrahera investeringar som syftade till att öka effektiviteten. Ett fullfjädrat system för interaktion upprättades mellan alla statliga institutioner och organisationer, ambassader och regioner. Ett nationellt investeringsattraktionsföretag "Kazak Invest" etablerades, som följer med utländska investerare på basis av en enda tillgång och stöder genomförandet av investeringsprojekt. Bruttoflödet av direktinvesteringar från Turkiet till Kazakstan från 1993 till 2017 var 3.1 miljarder dollar. Under 2017 var tillväxten 7.7 procent (256.7 miljoner USD), vilket bekräftar det särskilda intresset hos turkiska investerare för genomförandet av projekt i vårt land.

Under 2015 accepterades investeringssamarbetsprogrammet "New Synergy" inom ramen för Turkiets president Recep Tayyip Erdoğans besök i Kazakstan. Mycket intensivt arbete har genomförts inom ramen för detta program. Idag finns det 4.4 kazakisk-turkiska investeringsprojekt i Kazakstan med ett totalt värde av cirka 68 miljarder dollar. Tillsammans med den turkiska sidan fastställdes prioriterade sektorer som kemisk industri, maskintillverkning, tillverkning av byggmaterial, geologi och gruvdrift och metallurgi, förnybara energiresurser, jordbruksindustrikomplex, lätt industri och produktion av konsumtionsvaror.

Var den första att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*