Idag i historien: 9 politiska fångar flydde från Istanbul Toptaşı-fängelset

Istanbul Toptasi fängelse
Istanbul Toptaşı fängelse

10 december är den 344:e dagen på året (345:e under skottår) enligt den gregorianska kalendern. Antalet dagar kvar till slutet av året är 21.

järnväg

  • December 10 1923 Turkiets nationella järnvägar representant Hugn som enades om texten till ett avtal Nafie ordförande Muhtar Bey Anatolian järnvägar i Ankara. Avtalet befanns vara lämpligt av regeringen och Nafia-rådet. Endast Muvazene-I-finansutskottet motsatte räkningen och betonade att de anatoliska järnvägarna inte skulle komma i händerna på den brittiska huvudstaden.
  • 10 December 1924 Grunden för Ankara-Yahşihan-linjen, början på vägen som ansluter Ankara i öster, lades av president Mustafa Kemal Pasha.
  • 10 December 1928 Ett avtal tecknades mellan regeringen och bolaget avseende förvärvet av Anadolu Railways.
  • 1863 - Londons tunnelbana öppnade.

Olaylar

  • 1817 - Mississippi går med i unionen som den 20:e delstaten i USA.
  • 1877 - Osmansk-ryska kriget: Den ryska armén tog Pleven efter 5 månaders belägring.
  • 1898 - Efter det spansk-amerikanska kriget blev Kuba självständigt från Spanien.
  • 1901 - De första Nobelpriserna delas ut.
  • 1902 - Aswan Dam byggd vid Nilen i Egypten togs i bruk.
  • 1906 - Theodore Roosevelt blir den förste amerikanen att få Nobels fredspris för sin medlande roll i att avsluta det rysk-japanska kriget.
  • 1923 – Den irländska poeten William Butler Yeats får Nobelpriset i litteratur.
  • 1927 – Den franske filosofen Henri Bergson får Nobelpriset i litteratur.
  • 1929 - Den tyske författaren Thomas Mann får Nobelpriset i litteratur.
  • 1937 - Betyder "staden blomstrade av Abdulaziz" ma'muretulaziz eller kort sagt, namnet på staden Elaziz ändrades till Elazig.
  • 1941 - utanför Malayas kust Prince of Wales ve Slå tillbaka Två slagskepp som tillhörde Royal Navy, ett av de två slagskeppen från Royal Navy, sänktes av torpedbombplan från den kejserliga japanska flottan.
  • 1948 - Förenta nationernas församling antog deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Turkiet röstade för att acceptera den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Idag firas fortfarande som människorättsdagen.
  • 1956 – Sammandrabbningar bröt ut i Ungern och krigslagstiftning utropades.
  • 1963 - Sultanatet Zanzibar blev självständigt från Storbritannien. Den förenades med Tanzania den 26 april 1964.
  • 1964 – Martin Luther King fick Nobels fredspris.
  • 1970 - Den ryske författaren Aleksandr Solsjenitsyn får Nobelpriset i litteratur.
  • 1971 – 26 åtalade, inklusive Tarık Ziya Ekinci, generalsekreterare för Turkiets arbetarparti Revolutionära östliga kulturcentra hans fall startade i Diyarbakır.
  • 1975 - Den ryske forskaren Andrey Saharov får Nobels fredspris.
  • 1977 – Amnesty International får Nobels fredspris.
  • 1977 – 9 politiska fångar rymde från Istanbul Toptaşı-fängelset.
  • 1978 – Enver Sadat och Menachem Begin får Nobels fredspris.
  • 1979 - Moder Teresa får Nobels fredspris.
  • 1979 – Efter utnämningen av İsmet Kurt att ersätta den tidigare avskedade statsoperan och balettchefen Gürer Aykal, beslutade statsoperan och balettanställda att inte delta i iscensättningen av Carmina Burana. Kurt sa upp sig två dagar senare.
  • 1983 – Militärregimen upphör i Argentina; Raul Alfonsin blev Argentinas första civila president efter 8 år.
  • 1983 – Lech Walesa, ledare för den polska solidaritetsunionen, får Nobels fredspris.
  • 1984 – Sydafrikanske biskopen Desmond Tutu får Nobels fredspris.
  • 1987 – Human Rights Association lämnade in en petition med 130 tusen underskrifter som krävde "avskaffande av allmän amnesti och dödsstraff" till generalsekretariatet för församlingen.
  • 1987 – Sedat Simavi Press Award tilldelades Uğur Mumcu.
  • 1988 – Den första levertransplantationsoperationen utfördes i Turkiet. Operationen utfördes av Prof.Dr. från Ankara Hacettepe University. Mehmet Haberal gjorde det.
  • 1988 – Lagen om studentamnesti, inlagd av president Kenan Evren, antogs på nytt i parlamentet. Lagen tillät huvudtäcken på universiteten.
  • 1988 – Egyptiska Necip Mahfuz fick Nobelpriset i litteratur.
  • 1993 – Säkerhetsstyrkor slog till mot tidningen Özgür Gündems högkvarter i Kadırga, Istanbul och fängslade alla anställda.
  • 1994 - Yasser Arafat, Shimon Perez och Yitzhak Rabin får Nobels fredspris.
  • 2002 - Stanford University tillkännagav att man skulle klona mänskliga embryon.
  • 2002 – Den tidigare amerikanska presidenten Jimmy Carter får Nobels fredspris för sin diplomatiska medling i Mellanöstern på 1970-talet.
  • 2002 - Ett fartyg som bär Scud-missiler från Nordkorea fångas upp av den spanska marinen i Arabiska havet.
  • 2002 - Bangladesh släpper två europeiska journalister som de hade fängslat.
  • 2003 – Iranska Shirin Ebadi blev den första muslimska kvinnan som fick Nobels fredspris.
  • 2005 – 10 december Movement höll sitt första möte i Istanbul Dedeman Hotel.
  • 2016 – Attacker ägde rum nära Istanbul Vodafone Arena. 43 människor dödades och 155 skadades i de två explosionerna.

födslar

  • 1783 – María Bibiana Benítez, Puerto Ricansk författare (d. 1873)
  • 1804 – Carl Gustav Jacob Jacobi, tysk matematiker (d. 1851)
  • 1815 – Ada Lovelace, engelsk matematiker och författare (f. 1852)
  • 1821 – Nikolay Nekrasov, rysk poet och journalist (d. 1878)
  • 1822 – César Franck, fransk kompositör (d. 1890)
  • 1824 – George MacDonald, skotsk författare, poet och kristen universalistisk predikant (d. 1905)
  • 1830 Emily Dickinson, amerikansk poet (d. 1886)
  • 1851 – Melvil Dewey, amerikansk bibliotekarie (d. 1931)
  • 1870 – Adolf Loos, österrikisk arkitekt (d. 1933)
  • 1870 – Pierre Félix Louis, fransk poet och författare (d. 1925)
  • 1882 – Otto Neurath, österrikisk vetenskapsfilosof, sociolog och politisk ekonom (d. 1945)
  • 1883 – Giovanni Messe, italiensk soldat och politiker (d. 1968)
  • 1883 – Andrei Vyshinsky, sovjetisk statsman, diplomat och advokat (d. 1954)
  • 1890 – László Bárdossy, ungersk diplomat och politiker (f. 1941)
  • 1891 – Nelly Sachs, tysk författare, poet och nobelpristagare (d. 1970)
  • 1901 – Franz Fischer, tysk soldat och SS-officer (d. 1989)
  • 1903 – Una Merkel, amerikansk teater-, film-, radio- och tv-skådespelerska (d. 1986)
  • 1923 – Jorge Semprun, spansk författare (d. 2011)
  • 1923 – Simone Chrisostome, fransk soldat och medlem av det franska motståndet (d. 2021)
  • 1927 – Antoni Gausí, spansk före detta professionell fotbollsspelare
  • 1938 – Faruk al-Shara, syrisk diplomat och politiker
  • 1941 – Burçin Oraloğlu, turkisk teater-, film- och tv-serieskådespelerska
  • 1941 – Günter Willumeit, tysk komiker (d. 2013)
  • 1941 – Peter Sarstedt, engelsk pop-folksångare (d. 2017)
  • 1944 – Oya İnci, turkisk teater-, bio- och tv-serieskådespelerska
  • 1948 – Dušan Bajević, bosnisk fotbollsspelare och tränare
  • 1948 – Abu Abbas, ledare för Palestina Liberation Front (d. 2004)
  • 1953 – Atilla Atasoy, turkisk popmusikartist
  • 1957 – Hasan Kaçan, turkisk serietecknare, skådespelare och filmare
  • 1957 – Michael Clarke Duncan, amerikansk skådespelare och producent (d. 2012)
  • 1960 – Kenneth Branagh, brittisk regissör
  • 1961 – Nia Peeples, amerikansk sångerska och skådespelerska
  • 1961 – İsmet Yılmaz, turkisk politiker och advokat
  • 1964 – Edith González, mexikansk telenovela och filmskådespelerska (d. 2019)
  • 1964 – Abdurrahim Karslı, turkisk akademiker och politiker
  • 1964 – José Antonio Pujante, spansk politiker och professor i filosofi (d. 2019)
  • 1965 – J Mascis, amerikansk musiker
  • 1969 – Ergün Demir, turkisk skådespelare, regissör och manusförfattare
  • 1970 – Kevin Sharp, amerikansk countrymusiker och sångare (d. 2014)
  • 1972 – Brian Molko, musiker från Luxemburg
  • 1974 – Meg White, amerikansk trummis
  • 1978 – Anna Jesień, polsk idrottare
  • 1978 – Željko Vasic, kroatisk sångare
  • 1980 – Sarah Chang, amerikansk violinvirtuos
  • 1982 – Sultan Kösen, turkisk bonde och den längsta levande personen i världen enligt Guinness rekordbok
  • 1983 – Xavier Samuel, australisk skådespelare
  • 1985 – Raven-Symoné, amerikansk skådespelerska och popsångerska
  • 1987 – Gonzalo Higuaín, argentinsk fotbollsspelare
  • 1988 – Wilfried Bony, Elfenbenskustens fotbollsspelare
  • 1988 – Neven Subotic, serbisk fotbollsspelare
  • 1996 – Kang Daniel, sydkoreansk sångare, låtskrivare och entreprenör

vapen

  • 925 – Sancho I, medeltida kung av Pamplona (905 – 925) (f. 860)
  • 1041 – IV. Michael blev kejsare av det bysantinska riket från 11 april 1034 till 10 december 1041 (f. 1010)
  • 1081 – III. Nikephoros, bysantinsk kejsare från 1078 till 1081 (f. 1002)
  • 1113 – Rıdvan, sonson till Alp Arslan, härskaren över den stora Seljuk-staten, och son till Tutuş, härskaren över den syriska Seljuk-staten (f. ?)
  • 1198 – Ibn Rushd, andalusisk arabisk filosof och läkare (f. 1126)
  • 1475 – Paolo Uccello, italienare RönesansMålare i den florentinska skolan i början av I (f. 1397)
  • 1851 – Karl Drais, tysk uppfinnare (f. 1785)
  • 1865 – Léopold I, hertig av Sachsen och förste kung av Belgien (f. 1790)
  • 1867 – Sakamoto Ryōma, japansk samuraj (f. 1836)
  • 1896 – Alfred Nobel, svensk kemist och ingenjör (f. 1833)
  • 1911 – Joseph Dalton Hooker, engelsk botaniker och upptäcktsresande (f. 1817)
  • 1926 – Nikola Pašić, serbisk politiker (f. 1845)
  • 1936 – Luigi Pirandello, italiensk författare och nobelpristagare (f. 1867)
  • 1966 – Vladimir Bodiansky, rysk civilingenjör (f. 1894)
  • 1967 – Otis Redding, amerikansk musiker (f. 1941)
  • 1968 – Karl Barth, samtida schweizisk protestantisk teolog (f. 1886)
  • 1972 – Gyula Moravcsik, ungersk bysantinolog (f. 1892)
  • 1974 – Edward William Charles Noel, brittisk underrättelseofficer (f. 1886)
  • 1978 – Ed Wood, amerikansk manusförfattare, regissör, ​​producent och skådespelare (f. 1924)
  • 1988 – Richard S. Castellano, amerikansk skådespelare (f. 1933)
  • 1993 – Ertuğrul Bilda, turkisk skådespelare (f. 1915)
  • 1994 – Sâdi Yâver Ataman, turkisk folklore- och folkmusikexpert och kompilator (f. 1906)
  • 1994 – Keith Joseph, engelsk advokat och politiker (f. 1918)
  • 1999 – Franjo Tuđman, Kroatiens första president (f. 1922)
  • 2004 – Eren Uluergüven, turkisk teaterkonstnär och regissörsassistent (f. 1983)
  • 2005 – Eugene McCarthy, amerikansk politiker (f. 1916)
  • 2005 – Richard Pryor, amerikansk komiker och skådespelare (f. 1940)
  • 2006 – Augusto Pinochet, diktator i Chile (f. 1915)
  • 2007 – Sabahattin Zaim, turkisk ekonom och akademiker (f. 1926)
  • 2007 – Vitali Hakko, turkisk affärsman (f. 1913)
  • 2010 – John Fenn, amerikansk professor i analytisk kemi (f. 1917)
  • 2012 – Antonio Cubillo, spansk advokat, politiker, aktivist och militant (f. 1930)
  • 2015 – Arnold Peralta, före detta honduransk fotbollsspelare (f. 1989)
  • 2015 – Dolph Schayes, amerikansk professionell basketspelare (f. 1928)
  • 2016 – Eric Hilton, amerikansk affärsman och filantrop som äger en hotellkedja (f. 1933)
  • 2016 – Alberto Seixas Santos, portugisisk filmregissör (f. 1936)
  • 2017 – Viktor Potapov, Ruz-seglare och seglingsatlet (f. 1947)
  • 2017 – Eva Todor, brasiliansk skådespelerska (f. 1919)
  • 2018 – Xavier Tilliette, fransk jesuitfilosof, historiker och teolog (f. 1921)
  • 2019 – Albert Bertelsen, dansk målare och grafiker (f. 1921)
  • 2019 – Barrie Keeffe, engelsk dramatiker och manusförfattare (f. 1945)
  • 2019 – Jurij Luzhkov, rysk politiker (f. 1936)
  • 2019 – Jim Smith, engelsk fotbollsspelare, fotbollstränare och tränare (f. 1940)
  • 2020 – Tom Lister, Jr., amerikansk skådespelare och professionell brottare (f. 1958)
  • 2020 – Myriam Sienra, paraguayansk skådespelerska och journalist (f. 1939)
  • 2020 – Carol Sutton, amerikansk skådespelerska (f. 1944)
  • 2020 – Barbara Windsor, engelsk scen-, film- och tv-skådespelerska (f. 1937)
  • 2020 – Rahnaward Zaryab, afghansk romanförfattare, novellförfattare och journalist (f. 1944)

Helgdagar och speciella tillfällen

  • Världsdagen för mänskliga rättigheter

Var den första att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*