Idag i historien: Turkiskt flygvapen etablerade "Kıtaat-ı Fenniye ve Mevaki-i Müstahkame"

1 juni är den 152:a dagen på året (153:e under skottår) enligt den gregorianska kalendern. Antalet dagar kvar till slutet av året är 213.

järnväg

• Den 1 juni 1927 utnämndes det första generaldirektoratet Vasfi (Tuna) Bey, som var en militärinspektör på järnvägarna, i National Struggle. Med lagen nummer 1085, lagen om gradering av signatur och utbyte av Aydın-linjen. Sarıkamış-Arpaçayı (124 km) flyttade till DDY: s generaldirektorat. Linjen gjordes av ryssarna 1913. Erzurum-Sarıkamış (232 km) köptes av DDY och byggdes av ryssarna i år 916. Filyos-Irmak-linjekonstruktionen startade i Filyos. Nydqvist Holm Company, det svensk-danska partnerskapet, var under uppbyggnad.
• 1 Juni 1929 1482 har godkänt lagen om beviljande av 240-bidrag för vattenverk med järnvägar och hamnar.
• 1 juni 1931 datum och 1815 med lagen Mudanya-Bursa järnväg 50.000 TL. köpt i retur.
• 1 juni 1934 Balıkesir-Eskipazar (65 km) öppnade. Konstruktion Sverige-Danmark Grb. Han gjorde. Linjen 0rtaköy-Bolkuş beställdes.
• 1 juni 1944Tavşanlı-Tunçbilek linje (15 km) öppnades.
• 1 June 1957 Miniatyr 2-tåget i Ankara Youth Park började arbeta under namnen Mehmetçik och Efe.
• 1 juni 1958 İskenderun Arsus TCDD Recreation Facility öppnades.

Olaylar

• 193 - Romerske kejsaren Didius Julianus mördades.
• 987 – Hugh Capet väljs till kung av Frankrike.
• 1453 – Den första fredagsbönen i Hagia Sophia leddes av Akşemseddin.
• 1792 - Kentucky blir den 15:e delstaten i USA.
• 1796 - Tennessee blev USA:s 16:e delstat.
• 1831 - James Clark Ross upptäckte Nordpolen.
• 1855 - Den amerikanske äventyraren och legosoldaten William Walker intar Nicaragua.
• 1869 - Thomas Edison patenterar den elektriska röstningsmaskinen.
• 1911 – Det turkiska flygvapnet grundades. (Kitaat-i Fenniye och Mevaki-i Müstahkame)
• 1920 - Adolfo de la Huerta blir Mexikos president.
• 1920 - Milli Tribe Uprising: Milli Tribe, i samarbete med fransmännen, startade ett uppror i Urfa.
• 1921 Osmanska rikets första socialistiska tidning under ledning av Şefik Hüsnü Deymer ljust började sitt sändningsliv.
• 1929 – I enlighet med lagen om antagande och tillämpning av nya turkiska brev av den 1 november 1928 började helt nya brev användas i statliga transaktioner och register.
• 1930 – Avgiften för 85 år på Galatabron i Istanbul avskaffades. Tullschema när bron öppnades 1845; Det bestämdes till 5 mynt för fotgängare, 10 mynt för bärare, 5 kurus för lastade bilar, 40 mynt för lastade hästar och 3 mynt för får.
• 1930 – Tillståndet att använda arabiska bokstäver i alla offentliga och privata institutioner upphörde.
• 1931 - Bursa-Mudanya Railway köptes av staten. Den 42 kilometer långa linjen togs i drift 1892.
• 1938 – Atatürk, efter råd från läkare, började stanna på Savarona-yachten förankrad i Bosporen.
• 1943 – Istanbul Radio började provsända under ledning av Vedat Nedim Tör. Istanbul Radio fortsatte sitt arbete i den tillfälliga studion som etablerats på postkontoret i Beyoğlu och sände nyheter från byrån som sändes via telefon från Western Music och Ankara Radio.
• 1949 – Nazilli Basma Industry Institution etablerades inom Sümerbank.
• 1952 - Berlin delas i två delar.
• 1958 – General Charles de Gaulle blir Frankrikes premiärminister.
• 1959 - Början av den nicaraguanska revolutionen.
• 1963 – Bursaspor fotbollsklubb grundades.
• 1967 - The Beatles, ansett som det bästa albumet genom tiderna Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band Rockalbum släpptes.
• 1973 - Den grekiska regeringen avskaffade monarkin och utropade en republik.
• 1974 – För första gången, hur man utför "Heimlich-manövern" för att rädda patienter som har främmande kroppar i luftstrupen från att drunkna. Nödfallsmedicin (Nödfallsmedicin) publicerades i tidningen.
• 1975 – Världsbanken förklarade att den räknade Turkiet bland länderna i "moratorium"-staten och att det var ett land som inte kunde betala sina skulder. Turkiet förklarades tidigare som ett "skuldsatt land" 1959 och 1965.
• 1979 – För första gången på 90 år kommer en svart majoritetsregering till makten i Rhodesia.
• 1979 - tolk tidningsskribenten Nazlı Ilıcak dömdes till 9 månader och Rauf Tamer till 16 månaders fängelse.
• 1980 - CNN började sända.
• 1981 - Romanen av Adalet Ağaoğlu "Tunn ros av min idé' tillkallades.
• 1985 - Alan García blir president i Peru.
• 1987 – Teaterkonstnären Ali Taygun fick "Liberty Award" i Danmark. Konstnären var en av fredsföreningens åtalade.
• 1990 - George HW Bush och Mikhail Gorbatjov undertecknar ett avtal som avslutar produktionen av kemiska vapen.
• 1990 – Det datoriserade systemet för uttag och insättning av pengar, som tillhandahåller oavbrutna banktjänster 24 timmar om dygnet, implementerade av Pamukbank under namnet "Bank-24". Det har meddelats att alla som har ett konto hos Pamukbank kommer att få ett Bank 24-kort på begäran.
• 1994 - Tidigare ordförande för Petrol-İş Union Münir Ceylan fängslades i Saray fängelse. Gasell, Nytt land Han dömdes till 20 månaders fängelse för en artikel publicerad i tidningen.
• 1997 – Hugo Banzer Suárez vinner presidentvalet i Bolivia.
• 2000 – Arbetslöshetsförsäkringen trädde i kraft. Med införandet av arbetslöshetsförsäkringen i arbetslivet upphörde praktiken med tvångssparande.
• 2001 – En självmordsbombare från Hamas dödar 21 personer på ett diskotek i Tel Aviv.
• 2003 – Världens största vattenkraftsdamm, "Three Gorges Dam" i Kina, började beslagtas.
• 2004 – Yahya Kemal Beyatlı Express skickades från Ankaras tågstation till Istanbul under marknadsföringen av det accelererade tåget som kommer att trafikera mellan Ankara och Istanbul. Tåget, som slog hastighetsrekordet för turkiska järnvägar genom att för första gången se 155 kilometer mellan Polatlı och Eskişehir, reste mellan Ankara och Istanbul på 4 timmar och 56 minuter.
• 2013 – Under Gezi-motståndet sköts Ethem Sarısülük i huvudet av polisen och skadades allvarligt. Sarısülük dog den 14 juni 2013.

födslar

• 1633 – Geminiano Montanari, italiensk astronom (d. 1687)
• 1780 – Carl von Clausewitz, preussisk general och intellektuell (d. 1831)
• 1796 – Sadi Carnot, fransk matematiker (d. 1832)
• 1804 – Mikhail Glinka, rysk klassisk kompositör (d. 1857)
• 1815 – Otto, förste kung av Grekland (d. 1867)
• 1850 – Şemseddin Sami, turkisk lingvist och romanförfattare (d. 1904)
• 1869 – Ernest Fox Nichols, amerikansk pedagog och fysiker (d. 1924)
• 1888 – Vera Muhina, sovjetisk skulptör (d. 1953)
• 1907 – Frank Whittle, brittisk arméingenjör och uppfinnare av jetmotorn (d. 1996)
• 1909 – Reşat Enis Aygen, turkisk författare (d. 1984)
• 1925 – İdris Küçükömer, turkisk ekonom och filosof (d. 1987)
• 1926 – Andy Griffith, amerikansk skådespelare (d. 2012)
• 1926 – Marilyn Monroe, amerikansk filmskådespelerska (d. 1962)
• 1927 – Moyra Caldecott, engelsk författare
• 1928 – Georgi Dobrovolski, sovjetisk kosmonaut (d. 1971)
• 1934 – Pat Boone, amerikansk komiker, skådespelare och röstskådespelare
• 1935 – Norman Foster, engelsk arkitekt
• 1937 – Morgan Freeman, amerikansk skådespelare
• 1937 – Ezio Pascutti, italiensk fotbollsledare och spelare (d. 2017)
• 1940 – René Auberjonois (d. 2019)
• 1942 – Tom Mankiewicz, amerikansk manusförfattare och regissör (d. 2010)
• 1944 – Robert Powell, engelsk skådespelare
• 1947 – Jonathan Pryce, walesisk scen- och filmskådespelare
• 1947 – Ron Dennis, brittisk affärsman och chef för McLaren Mercedes F1 Team
• 1950 – Roger Van Gool, belgisk före detta fotbollsspelare
• 1952 – Ali Müfit Gürtuna, turkisk advokat och politiker
• 1952 – Şenol Güneş, turkisk fotbollsspelare och tränare
• 1953 – Xi Jinping, kinesisk politiker och Kinas president
• 1955 – Chiyonofuji Mitsugu, japansk sumobrottare (d. 2016)
• 1956 – Abdullah Çatlı, turkisk djupstatsagent och kontragerillamedlem (förövaren av Bedrettin Cömerts mord och planerare av Bahçelievlermassakern där 7 TİP-studenter dödades) (d. 1996)
• 1956 – François Chérèque, fransk arbetarrättsaktivist (d. 2017)
• 1956 – İdris Naim Şahin, turkisk politiker
• 1956 – Lisa Hartman, amerikansk skådespelerska och sångerska
• 1956 – Mircea Cărtărescu, rumänsk poet och romanförfattare
• 1959 – Martin Brundle, brittisk före detta Formel 1 och Le Mans 24 Hours-racer
• 1959 – Alan Wilder, engelsk musiker
• 1965 – Olga Nazarova, rysk före detta idrottsman
• 1966 – Abel Balbo, argentinsk fotbollsspelare och tränare
• 1967 – Roger Sanchez, Grammy-vinnande amerikansk house-DJ
• 1968 – Jason Donovan, australisk skådespelare och sångare
• 1968 – Mathias Rust, tysk amatörpilot
• 1971 – Ghil'ad Zuckermann, australisk-israelisk lingvist
• 1973 – Heidi Klum, tysk modell
• 1973 – Anna Thalbach, tysk skådespelerska
• 1974 - Alanis Morissette, kanadensisk musiker och vinnare av Grammy Award
• 1977 – Sarah Wayne Callies, amerikansk skådespelerska
• 1977 – Danielle Harris, amerikansk röstskådespelare
• 1978 – Hasna Benhassi, marockansk medeldistansidrottare
• 1979 – Markus Alexej Persson, svensk videospelsutvecklare och programmerare
• 1980 – Agasi Ağagüloğlu, turkisk och azerbajdzjansk boxare
• 1980 – Oliver James, amerikansk skådespelare
• 1982 – Justine Henin, belgisk tennisspelare
• 1983 – Sylvia Hoeks, holländsk skådespelerska
• 1983 – Moustapha Salifou, togolesisk fotbollsspelare
• 1985 – Tirunesh Dibaba, etiopisk långdistansidrottare
• 1986 – Chinedu Obasi, nigeriansk fotbollsspelare
• 1988 – Domagoj Duvnjak, kroatisk handbollsspelare
• 1988 – Javier Hernandez, mexikansk fotbollsspelare
• 1988 – Selin Şekerci, turkisk skådespelerska
• 1989 – Samuel Inkoom, ghanansk fotbollsspelare
• 1996 – Tom Holland, engelsk skådespelare, dansare och röstskådespelare
• 1999 – Sofia Hublitz, amerikansk skådespelerska
• 2000 - Willow Shields, amerikansk skådespelerska

vapen

• 256 f.Kr. – Gaozu, grundare och första kejsare av Han-dynastin i Kina (195 f.Kr.)
• 193 – Didius Julianus, romersk kejsare (mördad) (f. 133)
• 718 – II. Anastasios, bysantinsk kejsare som regerade 713-715
• 1205 – Enrico Dandolo, 1192:e docent i Republiken Venedig från 41 till sin död (f. 1107)
• 1307 – Fra Dolcino, italiensk ledare för dolcinoismen, anses kättersk av den katolska kyrkan (f. 1250)
• 1310 – Marguerite Porete, fransk katolsk mystiker (f. ?)
• 1434 – Władysław II Jagiełło, kungariket Polen (f. 1362)
• 1452 – Munjong, femte kung av kungariket Joseon (f. 1414)
• 1616 – Tokugawa Ieyasu, en av de viktigaste shōguns (militära härskarna) i det medeltida Japan (f. 1543)
• 1815 – Louis-Alexandre Berthier, fransk soldat och fältmarskalk (f. 1753)
• 1823 – Louis-Nicolas d'Avout, hertig av Auerstaedt, fransk soldat och general som var marskalk av imperiet under Napoleon (f. 1770)
• 1841 – Nicolas Appert, fransk uppfinnare (f. 1749)
• 1846 – XVI. Gregorius, påve som tjänade från 2 februari 1831 till 1 juni 1846 (f. 1765)
• 1864 – Hong Xiuquan, ledare för Taiping-upproret och härskare över den kortlivade staten Taiping Tianguo (f. 1814)
• 1868 – James Buchanan, USA:s 15:e president (f. 1791)
• 1876 ​​– Hristo Botev, bulgarisk poet och hjälte från det bulgariska nationella upproret mot det osmanska styret (f. 1849)
• 1904 – George Frederic Watts, målare och skulptör intresserad av den brittiska symbolrörelsen (f. 1817)
• 1925 – Thomas R. Marshall, 28:e vicepresident i USA (f. 1854)
• 1937 – Lyubomir Miletic, bulgarisk lingvist, etnograf och historiker (f. 1863)
• 1938 – Ödön von Horváth, ungerskfödd dramatiker och romanförfattare som skrev på tyska (f. 1901)
• 1939 – David Peck Todd, amerikansk astronom (f. 1855)
• 1941 – Hans Berger, tysk psykiater (f. 1873)
• 1941 – Kurt Hensel, tysk matematiker (f. 1861)
• 1942 – Jonas Vileišis, litauisk advokat, politiker och diplomat (f. 1872)
• 1943 – Leslie Howard, engelsk skådespelare (f. 1893)
• 1945 – Eduard Bloch, österrikisk medicinsk specialist (f. 1872)
• 1946 – Ion Antonescu, rumänsk soldat och politiker (f. 1882)
• 1952 – John Dewey, amerikansk pedagog (f. 1859)
• 1960 – Paula Hitler, syster till Adolf Hitler (f. 1896)
• 1962 – Adolf Eichmann, tysk-österrikisk Ss-obersturmbannführerdi (f. 1906)
• 1968 – Helen Keller, amerikansk pedagog (f. 1880)
• 1971 – Hüseyin Cevahir, turkisk socialistisk militant (f. 1947)
• 1979 – Werner Forssmann, tysk kirurg (f. 1904)
• 1980 – Ali Sipahi, turkisk rallyförare (f. 1932)
• 1983 – Anna Seghers, tysk författare (f. 1900)
• 1987 – Rashid Karami, Libanons premiärminister (f. 1921)
• 1998 – Gottfried Dienst, schweizisk fotbollsdomare (f. 1919)
• 1999 – Christopher Cockerell, engelsk ingenjör (f. 1910)
• 2000 - Walter Matthau, amerikansk skådespelare (f. 1920)
• 2005 – George Mikan, amerikansk professionell basketspelare (f. 1924)
• 2005 – Vüs'at O. Bener, turkisk författare och poet (f. 1922)
• 2008 – Yves Saint Laurent, fransk modedesigner (f. 1936)
• 2009 – Juliana de Aquino, brasiliansk sångerska (f. 1980)
• 2010 – Andrey Voznesenski, rysk poet (f. 1933)
• 2014 – Ann B. Davis, amerikansk skådespelare och röstskådespelare (f. 1926)
• 2014 – Karlheinz Hackl, österrikisk skådespelare, sångare och teaterchef (f. 1949)
• 2014 – Sedat Karaoğlu, turkisk före detta fotbollsspelare (f. 1960)
• 2014 – Valentin Mankin, sovjetisk/ukrainsk sjöman (f. 1938)
• 2015 – Charles Kennedy, skotsk ekonom och politiker (f. 1959)
• 2015 – Nicholas Liverpool, dominikansk politiker och advokat som tjänstgjorde som Dominicas sjätte president från 2 oktober 2003 till 17 september 2012 (f. 6)
• 2015 – Jacques Parizeau, kanadensisk ekonom och politiker (f. 1930)
• 2017 – JB Dauda, ​​Sierra Leoneansk politiker och ekonom (f. 1942)
• 2017 – Tankred Dorst, tysk dramatiker, berättare och översättare (f. 1925)
• 2017 – José Greci, italiensk skådespelerska, film- och tv-skådespelerska (f. 1941)
• 2017 – Jack McCloskey, amerikansk före detta basketspelare, tränare och manager (f. 1925)
• 2017 – Alois Mock, österrikisk politiker (f. 1934)
• 2017 – Charles Simmons, amerikansk redaktör och romanförfattare (f. 1924)
• 2017 – Roberto De Vicenzo, argentinsk professionell golfspelare (f. 1923)
• 2018 – John Julius Norwich, brittisk historiker, reseskribent och tv-personlighet (f. 1929)
• 2018 – William Edward Phipps, amerikansk före detta skådespelare och filmskapare (f. 1922)
• 2018 – Sinan Sakić, serbisk pop-folksångare (f. 1956)
• 2018 – Giovanni Di Veroli, italiensk före detta fotbollsspelare (f. 1932)
• 2019 – Leah Chase, afroamerikansk kock, tv-värd och författare (f. 1923)
• 2019 – Nikola Dinev, bulgarisk tungviktsbrottare (f. 1953)
• 2019 – John Myers, brittisk radiosändare och chef (f. 1959)
• 2019 – José Antonio Reyes, spansk fotbollsspelare (f. 1983)
• 2019 – Michel Serres, fransk filosof, historiker av filosofi och vetenskap (f. 1930)
• 2019 – Ani Yudhoyono, indonesisk adel och första dam (f. 1952)
• 2020 – Janez Kocijančič, slovensk politiker och advokat (f. 1941)
• 2021 – Hichem Djait, tunisisk författare, historiker och islamforskare (f. 1935)
• 2021 – Hsing Yin Shean, malaysisk politiker och entreprenör (f. 1952)
• 2021 – Samedaga Shihlarov, Azerbajdzjan-född sovjetisk professionell fotbollsspelare (f. 1955)

Helgdagar och speciella tillfällen

• 1925 – Idag har det i vissa länder firats som Världsbarndagen sedan 1925.
• Världsfenylketonuridagen
• Optiker Och Optiker Dag
• Världsbankernas dag