Ramadan är mycket viktig när det gäller att hantera viktkontroll och hälsa. I denna period då värdet av vatten och näringsämnen är som mest känt, dyker förstås många frågor om näring vid fasta upp. Vi kan börja leta efter svar på några av de mest populära frågorna tillsammans.
I denna gudstjänst, där mat inte bör intas under de genomsnittliga 15-16 timmarna mellan sahur och iftar, är ett av de vanligaste misstagen att äta en måltid. Att äta en enda måltid innebär lågt blodsocker som fortsätter hela dagen, med början några timmar efter måltiden. Att äta snabbare, mer och mat som innehåller enkla kolhydrater i den första måltiden efter en lång svält kan därför orsaka viktökning. Å andra sidan saktar ämnesomsättningen ner vid långvarig fasta och i det här fallet kan det bli möjligt att gå upp i vikt.
Generellt sett kan att hålla sig inaktiv på grund av låg energi under fasteperioden också vara en av de andra orsakerna till viktökning. Eftersom minskningen av fysisk aktivitet under dagen under fasta påverkar kroppens energiförbrukning negativt, blir viktuppgången oundviklig även om matintaget ligger på samma nivå.
Olika iftar-inbjudningar, som har blivit traditionella i vårt samhälle, och sorbetdesserterna som konsumeras efter iftar är bland de faktorer som orsakar viktökning.
Vilka livsmedel ska vi välja för sahur och iftar?
Först och främst bör sahur inte försummas och en hälsosam sahur bör göras. På sahur bör en måltid som innehåller tillräckligt med protein och mycket fibrer göras som hjälper dig att hålla dig mätt länge. Till exempel; En eller flera av de högkvalitativa proteinkällorna som ägg, ost, yoghurt, mjölk och kefir bör definitivt ingå i din sahur-meny. Spannmål, grönsaker och frukter som havregryn, som innehåller mycket fibrer och hälsosamma näringsämnen, bör också ingå i din sahur-meny.
I iftar kan du börja med lätta iftarmåltider. T.ex; råa nötter som ost, oliver, torkade tomater, valnötter, torkad frukt som torkade aprikoser och dadlar. Efteråt bör en näringsrik soppa intas och en paus bör tas en stund. Huvudrätter och tillbehör ska vara mycket lätta och inte för salta, kryddiga och oljiga. En sallad som mest innehåller gröna grönsaker och de proteinkällor som behövs för att tillgodose de dagliga behoven borde definitivt finnas i iftar-menyn.
Det bör finnas minst ett mellanmål efter iftar. Ett mellanmål kan göras med frukt som innehåller antioxidanter som stöder immunitet och oljefrön som innehåller hälsosamma fetter. En lätt mjölkig eller fruktig efterrätt kan föredras 1-2 dagar i veckan. Efter iftar kan örtteer drickas för att hjälpa matsmältningssystemet att slappna av.
Sist men inte minst ska det dagliga vattenbehovet tillgodoses genom att dricka det vid rätt tidpunkt och i rätt mängd.
Vem ska inte fasta?
När man utför fasta bör den avbrytas i fall som kan påverka hälsan negativt, eller så ska individer som inte är vid god hälsa inte insistera på att fasta. Fasta är undantagen för personer med akuta eller kroniska sjukdomar, men vissa individer kanske fortfarande vill fasta. I det här fallet är det nödvändigt att agera i enlighet med rekommendationerna från läkare och dietister som utför hälsouppföljningar.
Diabetespatienter, individer som upplever hypoglykemiepisoder, gravida kvinnor och ammande mödrar är bland dem som riskerar att fasta.
Var den första att kommentera