Idag i historien: Slaget vid Gallipoli från första världskriget startade

19 februari är den 50:a dagen på året enligt den gregorianska kalendern. Antalet dagar kvar till slutet av året är 315.

järnväg

• 19 Februari 1847 Wien Biträdande Sadik Rifat Pasha uttalade i sitt tal att järnvägarna bör byggas för utveckling av jordbruket och leverans av produkten till marknaderna.

Olaylar

• 1600 - Huaynaputina-vulkanen i Peru får ett utbrott med det mest våldsamma utbrottet i Sydamerikansk historia.
• 1807 - USA:s tidigare vicepresident Aaron Burr arresteras anklagad för förräderi.
• 1861 - Slaveri förbjuds i Ryssland.
• 1878 - Thomas Edison patenterade fonografen.
• 1881 - Alla alkoholhaltiga drycker är förbjudna i Kansas.
• 1913 – Pedro Lascuráin blev Mexikos 17:e president klockan 15:34 och avgick klockan 18:00.
• 1915 - Första världskriget: Slaget vid Gallipoli börjar.
• 1915 – De allierade makternas attack mot Çanakkale från havet avvärjdes.
• 1925 - Lagen om radioanläggningen antogs. Etableringen av radion i Turkiet accepterades i den turkiska stora nationalförsamlingen.
• 1928 – "Himaye-i Etfal Women's Help Society" grundades, vars syfte var att hjälpa fattiga kvinnor. Föreningens namn ändrades till Charity Lovers Association 1938. Mevhibe İnönü var föreningens hedersordförande.
• 1932 – Gemenskapshus grundades. Det stängdes 1951 av den demokratiska partiregeringen.
• 1945 – II. Andra världskriget - Slaget vid Iwo Jima: Omkring 30.000 XNUMX amerikanska soldater landar på den västra Stillahavsön Iwo Jima. Inför hårt motstånd från den japanska armén kunde amerikanska trupper återta kontrollen över ön bara en månad senare.
• 1947 – Kött blir dyrare i Istanbul; Istanbuls kommun uppmanade allmänheten till en köttbojkott.
• 1956 - Türkiye-Ungerns fotbollsmatch spelades på Mithatpaşa Stadium. Türkiye slog Ungern med 3-1.
• 1957 – Sema Aran, den första kvinnliga läkaren för den turkiska försvarsmakten, började arbeta.
• 1959 - Londonkonferensen avslutas. Storbritannien erkände Cyperns självständighet. Storbritannien, Türkiye och Grekland blev garantstater på Cypern. Den officiella självständighetsförklaringen gjordes den 16 augusti 1960.
• 1972 – Säkerhetsstyrkor genomförde operationer i Fındıkzade och Arnavutköy på morgonen. Ulaş Bardakçı, en medlem av People's Liberation Party-Front of Turkey (THKP-C), dödades.
• 1975 – Statens biograf- och tv-institut grundades.
• 1978 – 15 medlemmar av den egyptiska kommandoenheten, som försökte ingripa i en kapning på Larnacas internationella flygplats utan tillstånd från de cypriotiska myndigheterna, dödades av Cyperns nationalgarde.
• 1979 – Processen som leder till kuppen den 12 september 1980 i Turkiet (1979 - 12 september 1980): Tidigare MHP-distriktsordförande i Kartal, en polis i Ankara och två högerextrema personer i Mersin och Tarsus dödades. TOFAŞs ångkraftverk sprängdes i Bursa. Banderoller med 2 bomber hängdes upp på olika platser i Istanbul. I Eskişehir bombades MHP, Ülkücü Youth Association och Läkarkammaren. Bomber släpptes på 30 platser i Kars, inklusive guvernörens herrgård.
• 1985 – Ett passagerarplan av typen Boeing 747 tillhörande Spanish Airlines kraschade in i Oiz-bergen (Spanien): 148 människor dog.
• 1985 - William J. Schroeder blev den första patienten som skrevs ut från sjukhuset och skickades hem efter att ett konstgjort hjärta implanterats.
• 1985 – Det första avsnittet av den berömda EastEnders, BBC-såpoperan med den turkiske skådespelaren Haluk Bilginer, sändes i England. Serien pågår fortfarande.
• 1985 – President Kenan Evren sa: "Dessa mäns huvuden måste skäras av" för dem som tillverkar korrupta droger.
• 1986 - Sovjetunionen skjuter upp rymdstationen Mir i rymden.
• 1987 – Det har meddelats att 3,5 publikationer har konfiskerats under de senaste 240 åren. Enligt de uppgifter som erhållits, från och med den 1117 mars 12, när den nya lagtexten nr 1986 om skydd av minderåriga från skadliga publikationer trädde i kraft, ingavs 5 "skadliga stämningar" mot 12 dagstidningar och 57 vecko- och månadstidningar endast i Istanbul.
• 1989 - Asil Nadir, gOD MORGON Efter tidningen och Gelişim Publishing sol Han köpte också tidningen.
• 1994 - Adalars borgmästare Recep Koç från ANAP dödades i en väpnad attack mot Büyükadas färjehamn och två personer skadades. Det rapporterades att en medborgare vid namn Osman Özgen dödade Recep Koç, vars illegala struktur han hade rivit.
• 1994 – Veckotidningen Newroz började publiceras.
• 1994 – Sharia implementerades i Libyen; Den islamiska kalendern introducerades.
• 1997 – Irans ambassadör i Ankara Bagheri åkte till sitt land efter talen på Jerusalem-natten som hölls i Xinjiang, på grund av de ökande reaktionerna.
• 1997 – Premiärminister Tansu Çiller frikändes från fastighetsutredningen i parlamentet.
• 1998 – Ett avtal undertecknades mellan entreprenörsföretagen för Blue Stream-projektet, som kommer att föra naturgas från Ryssland till Turkiet via en pipeline.
• 2001 – Vid det nationella säkerhetsrådets möte i februari i Çankaya Mansion lämnade premiärminister Bülent Ecevit mötet på grund av argumentet han hade med president Ahmet Necdet Sezer. (se Konstitutionell pamflettkris)
• 2008 - Kubas ledare Fidel Castro tillkännager sin avgång.
• 2020 – Hanau-attack: 11 personer inklusive gärningsmannen dödades och 5 skadades i två väpnade attacker riktade mot två vattenpipa-lounger i Hanau, Hessen, Tyskland.

födslar

• 1473 – Mikolaj Copernicus, polsk astronom (d. 1543)
• 1618 – Johannes Phocylides Holwarda, frisisk astronom, läkare och filosof (d.
• 1660 – Friedrich Hoffmann, tysk fysiker och kemist (d. 1742)
• 1717 – David Garrick, engelsk skådespelare, dramatiker, teaterchef och producent (d. 1779)
• 1817 – III. Willem, kung av Nederländerna (d. 1890)
• 1821 – August Schleicher, tysk lingvist (d. 1868)
• 1833 – Élie Ducommun, schweizisk författare (d. 1906)
• 1843 – Leonardo de Mango, italiensk målare (d. 1930)
• 1849 – Hans Dahl, norsk målare (d. 1937)
• 1850 – Richard Brewer, amerikansk cowboy och fredlös (d. 1878)
• 1853 – Jodok Fink, österrikisk politiker (d. 1929)
• 1858 – Charles Eastman, indiansk läkare, fysiker och social reformator (d. 1939)
• 1859 – Svante Arrhenius, svensk kemist och nobelpristagare (d. 1927)
• 1863 – Axel Thue, norsk matematiker (d. 1922)
• 1864 – Said Halim Pasha, ottomansk statsman (d. 1921)
• 1865 – Sven Hedin, svensk upptäcktsresande, geograf, topograf, geopolitiker, fotograf, reseskribent och illustratör (d. 1952)
• 1869 – Hovhannes Tumanyan, armenisk poet och romanförfattare (d. 1923)
• 1869 John Campbell, engelsk före detta fotbollsspelare (d. 1906)
• 1876 ​​– Constantin Brâncuși, rumänsk skulptör och pionjär inom samtida abstrakt skulptur (d. 1957)
• 1880 – Álvaro Obregón, mexikansk soldat och statsman (d. 1928)
• 1886 – José Abad Santos, chefsdomare vid Filippinernas högsta domstol (d. 1942)
• 1887 – Charles Lescat, argentinsk medborgare (d. 1948)
• 1888 – José Eustasio Rivera, colombiansk politiker, författare och advokat (d. 1928)
• 1888 – Franz Pfeffer von Salomon, förste befälhavare för tyska Sturmabteilung (SA) (d. 1968)
• 1890 – Kingorō Hashimoto, japansk soldat och politiker (d. 1957)
• 1893 – Cedric Hardwicke, engelsk scen- och filmskådespelare (d. 1964)
• 1896 – André Breton, fransk poet och författare (d. 1966)
• 1900 – Yorgo Seferis, grekisk poet och nobelpristagare (d. 1971)
• 1911 – Merle Oberon, amerikansk skådespelerska (d. 1979)
• 1911 – Müfide İlhan, turkisk lärare och politiker (d. 1996)
• 1917 – Carson McCullers, amerikansk författare (d. 1967)
• 1924 Lee Marvin, amerikansk skådespelare (d. 1987)
• 1929 – Belkıs Dilligil, turkisk teater- och filmskådespelerska (d. 1995)
• 1930 – John Frankenheimer, amerikansk filmproducent och regissör (d. 2002)
• 1930 – Knut Risan, berömd norsk skådespelare (d. 2011)
• 1940 – Saparmurat Niyazov, Turkmenistans president (d. 2006)
• 1941 – David Gross, amerikansk fysiker och nobelpristagare i fysik
• 1943 – Tim Hunt, engelsk biokemist och nobelpristagare i fysiologi eller medicin
• 1948 – Tony Iommi, engelsk rockmusiker (Black Sabbath)
• 1950 – Vecdi Sayar, turkisk filmkritiker
• 1953 – Cristina Fernández de Kirchner, argentinsk politiker och president i Argentina
• 1954 – Sokrates, brasiliansk fotbollsspelare (d. 2011)
• 1955 – Jeff Daniels, amerikansk skådespelare
• 1956 – Roderick MacKinnon, amerikansk biolog och nobelpristagare i kemi
• 1964 – Çağlar Özel, turkisk advokat och akademiker
• 1964 – Jennifer Doudna, amerikansk biokemist och nobelpristagare i kemi
• 1966 – Enzo Scifo, belgisk fotbollsspelare
• 1966 – Justine Bateman, amerikansk skådespelerska
• 1967 – Benicio del Toro, Puerto Rico skådespelare, regissör, ​​manusförfattare och producent
• 1974 – Lezley Zen, amerikansk porrstjärna
• 1976 – Maxime Chattam, fransk författare
• 1977 – Gianluca Zambrotta, italiensk fotbollsspelare
• 1978 – Alioum Saidou, kamerunsk fotbollsspelare
• 1979 – Romina Belluscio, argentinsk programledare
• 1979 – Mariska, finsk rappare
• 1992 – Georgi Milanov, bulgarisk fotbollsspelare
• 1998 – Lexii Alijai, amerikansk rappare och musiker (d. 2020)
• 2001 – Lee Kang-in, sydkoreansk fotbollsspelare
• 2004 – Millie Bobby Brown, engelsk skådespelerska

vapen

• 197 – Clodius Albinus, romersk rebell (f. 150)
• 1123 – Irene Dukena, hustru till den bysantinske kejsaren Alexios I (f. 1066)
• 1709 – Tokugawa Tsunayoshi, 5:e shogunen från Tokugawadynastin (f. 1646)
• 1799 – Jean-Charles de Borda, fransk matematiker, fysiker, samhällsvetare och sjöman (f. 1733)
• 1837 – Georg Büchner, tysk dramatiker (f. 1813)
• 1847 – José Joaquín de Olmedo, president i Ecuador, advokat, politiker och författare (f. 1780)
• 1878 – Charles-François Daubigny, fransk målare (f. 1817)
• 1897 – Karl Weierstrass, tysk matematiker (f. 1815)
• 1916 – Ernst Mach, österrikisk-tjeckisk fysiker och filosof (f. 1838)
• 1927 – Georg Brandes, dansk kritiker och forskare (f. 1842)
• 1938 – Sabri Toprak, turkisk politiker, tidigare jordbruksminister och biträdande Manisa (f. 1877)
• 1938 – Edmund Landau, tysk matematiker (f. 1877)
• 1951 – André Gide, fransk författare och nobelpristagare (f. 1869)
• 1952 – Knut Hamsun, norsk författare och nobelpristagare (f. 1859)
• 1956 – Mithat Şükrü Bleda, turkisk politiker och den siste generalsekreteraren för Union and Progress Party (f. 1872)
• 1957 – Maurice Garin, fransk cyklist (f. 1871)
• 1962 – Georgios Papanikolaou, grekisk patolog och upptäckare av cellprovstestet (f. 1883)
• 1972 – Ulaş Bardakçı, turkisk revolutionär och medgrundare av THKP/C (f. 1947)
• 1980 – Bon Scott, australisk musiker (AC/DC) (f. 1946)
• 1986 – Adolfo Celi, italiensk skådespelare (f. 1922)
• 1987 – Yurdaer Doğulu, turkisk musiker (f. 1941)
• 1993 – Yaman Okay, turkisk teater- och filmskådespelare (f. 1951)
• 1994 – Derek Jarman, brittisk filmregissör (f. 1942)
• 1997 – Alaattin Şensoy, turkisk kompositör (f. 1932)
• 1997 – Deng Xiaoping, kinesisk ledare (f. 1904)
• 2000 – Friedensreich Hundertwasser, österrikisk målare och arkitekt (f. 1928)
• 2001 – Stanley Kramer, amerikansk regissör och filmare (f. 1913)
• 2001 – Charles Trenet, fransk sångare (f. 1913)
• 2002 – Sylvia Rivera var en amerikansk transgenderaktivist (f. 1951)
• 2009 – Ayhan Aydan, turkisk operasångerska (som kom på agendan med sin förbjudna kärlek till Adnan Menderes) (f. 1924)
• 2012 – Vitali Vorotnikov, sovjetisk politiker (f. 1926)
• 2013 – Robert Coleman Richardson, amerikansk fysiker och nobelpristagare i fysik (f. 1937)
• 2014 – Kresten Bjerre, dansk före detta fotbollsspelare och tränare (f. 1946)
• 2014 – Valeri Kubasov, Sovjetisk/rysk kosmonaut (f. 1935)
• 2015 – Harris Wittels, amerikansk skådespelare, komiker, författare, producent och musiker (f. 1984)
• 2016 – Tamerlan Aguzarov, rysk politikerbyråkrat (f. 1963)
• 2016 – Umberto Eco, italiensk lingvist och författare (f. 1932)
• 2016 – Harper Lee, amerikansk författare (f. 1926)
• 2017 – Xavier Beulin, fransk industriman och affärsman (f. 1958)
• 2017 – Larry Coryell, amerikansk jazzmusiker och gitarrist (f. 1943)
• 2017 – Kaci Kullmann Five, norsk affärskvinna, chef och politiker (f. 1951)
• 2017 – Danuta Szaflarska, polsk skådespelerska (f. 1915)
• 2017 – Igor Shafarevich, sovjetisk-rysk matematiker och aktivist (f. 1923)
• 2017 – Chris Wiggins, brittiskfödd kanadensisk skådespelare och röstskådespelare (f. 1931)
• 2017 – Marilyn B. Young, amerikansk historiker och akademiker (f. 1937)
• 2018 – Teresa Gisbert Carbonell, boliviansk arkitekt och konsthistoriker (f. 1926)
• 2018 – Engin Geçtan, turkisk psykiater och författare (f. 1932)
• 2018 – Sergey Litvinov, rysk före detta idrottare (f. 1958)
• 2018 – Daniel Peredo, peruansk sportjournalist (f. 1969)
• 2018 – Charles Pence Slichter, amerikansk fysiker (f. 1924)
• 2019 – Marie-Claire Bancquart, fransk poet, essäist, professor och litteraturkritiker (f. 1932)
• 2019 – Dick Boushka, amerikansk före detta professionell basketspelare (f. 1934)
• 2019 – Giulio Brogi, italiensk skådespelare (f. 1935)
• 2019 – Karl Lagerfeld, tysk modedesigner (f. 1933)
• 2019 – Don Newcombe, före detta amerikansk professionell basebollspelare (f. 1926)
• 2019 – Fikret Ünlü, turkisk politiker (f. 1943)
• 2020 – Beatriz Bonnet, argentinsk skådespelerska och komiker (f. 1930)
• 2020 – Heather Couper, ordförande för British Astronomical Society 1984-1986 (f. 1949)
• 2020 – Hector, fransk sångare (f. 1946)
• 2020 – Pop Smoke, amerikansk rappare (f. 1999)
• 2021 – Đorđe Balašević, serbisk-jugoslavisk sångare, låtskrivare och musiker (f. 1953)

Helgdagar och speciella tillfällen

• Befrielse av Çayırlı-distriktet i Erzincan från rysk och armenisk ockupation (1918)